drängarna grät över förlorad ko.

en ko har dött. den hade ramlat eller halkat på något vis och låg ner när vi kom ut i den gamla ladugården. vi försökte få upp den på benen, men det gick inte. till slut höll den på att bli nertrampad av en annan hispig ko och då lyckades den resa sig. vi fick in den i en box där den kunde vara själv och vila upp sig. den vågade inte lägga sig ner, fast vi hade tagit dit massor av skön halm att ligga på. när den väl la sig kunde den inte resa sig igen utan låg där alldeles stel och muade sorgset. vetrinären kom och sa att det inte fanns något att göra. bonden fick gå in och skjuta henne.
jag och H grät.
dagen efter föddes den första kalven i gamla ladugården. den hade samma färger som den nyss avlidna kon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback